Konstpromend i centrala Askersund

Insikt - utsikt

”Insikt – Utsikt” är en skulpturgrupp i flera delar där alla delar är utformade så att de ska kunna användas som lek- eller sittplatser med slipade, taktila ytor. Titeln syftar på processen att lära, se inåt och mogna som människa likt barnet på stenen. Det stora granitblockets runda öppning kan symbolisera utsikt mot horisonten. Ugglan är vishetens symbol och näckrosorna hör vår trakt till. Materialet är granit i naturliga block och brons.

Skulpturgruppen är placerad söder om kulturhuset Sjöängen. Konstnärerna bakom verket är Ann Carlsson-Korneev (1961 -) och Viktor Korneev (1958 -). Verket invigdes 27 november 2016.

Ann Carlsson-Korneev är en svensk skulptör. Hon är utbildad i arkitektur och skulptur på Konstfakc i Stockholm. Carlsson-Korneev arbetar huvudsakligen med sten som material och med skulptur i olika offentliga miljöer. Inomhus har miljöerna utgjorts av skolor, sjukhus och hörsalar. Utomhus kan nämnas parker, torg, vägrondeller, gångvägar och rastplatser. Hennes arbetsmaterial är oftast i marmor, diabas, brons, trä och färgpigment.

Viktor Korneev, född 1958 i Tambov, Ryssland är en rysk-svensk skulptör. Korneev studerade vid Savitsky konstskola i Penza 1979–1983 och vid skulpturlinjen på Stroganov konstakademi i Moskva 1986–1991. Han har deltagit i ett 40-tal samlingsutställningar runt om i Europa och Asien.

Ann och Viktor är gifta och bosatta i Fjällbacka.

Knutpunkten

I kulturhusets Sjöängen foajé hänger Anna Linnea Liljeholms konstverk Knutpunkten. Knutpunkten kan beskådas från samtliga tre våningar, och symboliserar de olika verksamheter som finns i huset. Konstverket speglas av en detaljerad tuschteckning mot en akvarellbakgrund som har tryckts som en tapet som mäter 265 x 265 cm. Denna finns på entréplan, bredvid hissen.

Konstverket Knutpunkten – navet i ett nätverk, symboliserar en ständig närvaro av en person (ett nav) i ett nätverk (byggnaden). Genom att söka en allmängiltig sida hos människan fann Anna Linnea Liljeholm likheter med nervsystemet som är kroppens egna nätverk där neuroserna fungerar som viktiga knutar i ett nätverk. Att abstrakt tolka detta vägledde skissprocessen och formgivningen av gestaltningen. Linjerna och knutarna är symboler för mötet människor emellan och behovet av platser som enar. Foajén i Sjöängens kulturhus är en knutpunkt i byggnaden såväl som i samhället.

Den konstnärliga gestaltningen består till största del av en skulptural installation, som formar en större formkropp och tre mindre hängandes från ett utrymme där takhöjden mäter mer än 11 meter. 300 kilo naturfärgade rep har färgats i gråskala och sedan flätats, knutits och vävts till en levande textur. Tunna glittrande ljusfibertrådar ger konstverket ett större djup och bidrar till en föränderlig upplevelse under dygnets alla timmar.

Anna Linnea Liljeholm född 1982 i Eskilstuna, bor och verkar i Fors utanför Avesta och har en master i Fine Arts and Crafts från Steneby. Liljeholm är en process-baserad textilkonstnär. Hennes fascination för människans kropp och komplexitet avspeglas ofta i hennes grafiska konstverk, gärna på ett surrealistiskt och mystiskt sätt. Hennes konst försöker fånga verkligheten genom visuella berättelser.

”Knutpunkten” var hennes första riktigt stora konstprojekt. Linjer och knutar i ”Knutpunkten” är en symbol för mötet. Anna Linnea vill att ”Knutpunkten” och foajén ska bli en plats där vi stämmer möte. ”Vi ses vid Knutpunkten”. Materialet är rep i bomull och fiberoptik. Verket invigdes 27 november 2016.

Plugghästen - Basem Zammam

På våning 2 i kulturhuset Sjöängen står en fullstor häst gjord i den sortens tråd som används vid spikframställning. Hästen väger ca 150 kg. Järnet och tråden kommer från Skyllberg Industri AB. Verket är huvudsakligen finansierat av Munksjö Aspa Bruk, tillsammans med Lions, Rotary och Norra Vätterbygdens konst- och kulturförening och skänkt till kulturhuset Sjöängen.

Konstnären Basem Zammam är född 1969 i Syrien men är numera bosatt utanför Örebro. Zammam har arbetat som skulptör i två decennier och skapar ofta i vit marmor. Han arbetar vanligtvis med stenskulpturer och med att restaurera gamla byggnader, statyer, reliefer och gravstenar och har varit aktiv både i Damaskus, Syrien, och i Beirut, Libanon. Ett av Basems senaste uppdrag är att restaura änglaskulpturerna i Nikolaikyrkan i Örebro.

Hemfärd - Richard Brixel

Richard Brixel (1943 - 2019) studerade juridik, filosofi och konstvetenskap. Han var bl.a. frielev för skulptören och professorn Bror Marklund på Kungliga konsthögskolan samt vid Konstfack. Brixel var en del av konstnärsgruppen D4 och har medverkat i ett stort antal separatutställningar både i Sverige och övriga världen. Han har utfört en mängd olika offentliga gestaltningar av stengods, brons, plast och skrot. Brixelgården med museum finns att besöka utanför Arboga.

Richard Brixel är konstnären bakom många skulpturer i Örebro län. I Strandparken i Askersund finns en 110 cm hög skulptur i brons av denne produktive konstnär. Namnet på skulpturen är Hemfärd och den färdigställdes 1996. Då placerad i hamnen i Askersund. Verket flyttades hösten 2022 till Strandparken. Hemfärd föreställer en råbock, ett slags fartyg som seglade på Vättern förr i tiden. Mer än 20 meter långt och runt 7 meter brett, tungt lastat med malm och kalksten och med en masthöjd på 20 meter, seglades råbocken av endast två modiga sjömän. Skulpturen är ett försök att fånga stunden när råbocken seglar i medvind över stormiga vatten, säkert hemåt mot den trygga hamnen med skeppare och besättning – i kontrast till vädrets oförutsägbara krafter.

"Vår stad" - Malin Blomqvist med elever

I Strandparken har Malin Blomqvist (1972- ) tillsammans med elever i Närlundaskolan skapat konstinstallationen ”Vår stad” i form av ett A. Det skedde som ett skapande-skola-projekt tillsammans med elever i åk 5–6 (läsåret 2019-2020) på Närlundaskolan i Askersund,

Malin Blomqvist är en lokal konstnär med naturvetenskaplig lärarbakgrund som driver en ateljé på Sundsbrogatan 13 i Askersund. Hon har bland annat studerat vid Gävle Konstskola och kommer från en släkt med många konstnärer och entreprenörer. Som konsthantverkare arbetar hon mest i keramik även om hon gästspelar i de flesta material och tekniker. Hennes keramik är lekfullt inspirerad av känslor, där varje sak har en personlighet.

Hon har klätt det gamla vattentornet i Askersund i en enorm pride-flagga.

Eleverna har i projektet tillsammans med konstnären fått visa vad Askersund är för dem. Vad är vår lilla stad? Vad är vi stolta över här? Vad vill vi att besökare inte får missa? Eleverna har själva fått bestämma var det 2,60 m höga konstverket skulle placeras.

Stenblock från Zinkgruvan

I Askersunds hamn ligger ett stort stenblock från Zinkgruvan. Det innehåller mineraler som zinkblände och blyglans. Vid Zinkgruvans gruvmuseum kan du få veta mer om bergshantering och gruvor. Muséet är beläget i Knalla gruva.

Fontän - reliefer av Folke Dahlberg

I Torgparken finns en fontän med reliefer som är gjorda av Folke Dahlberg (1912-1966), född i Askersund. Dahlberg var författare, tecknare, illustratör, grafiker, skulptör och radiodramatiker. Han har studerat vid Tekniska skolan och Konsthögskolan i Stockholm och har gett ut flera poetiska samlingar med egna illustrationer. Hans surrealistiska teckningar och etsningar skildrade ofta naturelement, skepp, vrakgods, kranier och människor.

Fontänen invigdes 1943 i samband med Askersunds 300-årsfirande av sina stadsrättigheter. Detta skedde i närvaro av prins Eugén och prins Gustav Adolf (senare kung Gustaf VI Adolf). Den åttkantiga funkisinspirerade fontänen i rödskimrande granit har en sparsam utsmyckning. Denna består av åtta tavlor i bronslegering, och beskriver Askersunds näringar och Vättern. De ursprungliga tavlorna var av gjutjärn, men de började rosta och bronserades. Dock fortsatte rostangreppen och de byttes ut av nya tavlor som tillverkades av Askersundsverken i mitten av 1950-talet. De gamla finns fortfarande bevarade.

Kopparrelief - Roland Eckerwall

Kumlakonstnären Roland Eckerwall (1929-2015) utbildades på Konstfack i Stockholm. Han bodde med sin familj i Vesta skola utanför Hällabrottet, och under 48 år skapade han här en otalig mängd konstverk i den gamla skolsal som blev hans ateljé. Många av hans verk kan ses såväl i Kumla som i Örebro, t.ex. dopfunten i Kumla kyrka. Under ett antal år bidrog han också med sina kunskaper som bildlärare på Kävesta folkhögskola.

En relief i koppar finns vid rådhusets entré nära torget i Askersund. Det föreställer den stora kommunsammanslagningen 1971 när Askersunds stad, Lerbäcks och Hammars kommuner slogs ihop till Askersunds kommun.

Erhard Johansson – Marmorskulptur, ungdomsgrupp

Om rådhusfoajén är öppen kan man titta på denna skulptur.

Bildhuggare Erhard Johansson (1890-1972) från Stora Björstorp väster om Askersund, är mannen bakom den vackra marmorstatyn i rådhusets foajé, samt många andra fina skulpturer i gips och marmor. Han målade även oljemålningar. Något namn finns inte på konstverket, då Johansson menade att konstverken fick tala för sig själva utan namn. Konstnärens stora idol genom åren var sångerskan Ingeborg Nyberg, som han både gjorde statyer och oljemålningar av. Erhard högg också en byst av Sveriges första kvinnliga fallskärmshoppare, Elsa Andersson, vars minnesmärke finns på Edö. Erhard Johansson var självlärd och utbildade sig genom korrespondens och annan facklitteratur samt lärde sig mycket av Hjalmar Trafvenfelt, en Askersundskonstnär som finns avbildad som en av Johanssons marmorbyster.

Den lilla sjöjungfrun – Okänd konstnär, kop. Edvard Eriksen

Den lilla sjöjungfrun stod till att börja med på Lerbäckshemmets innergård och flyttades vid hemmets nedläggning till Rådhusets innergård. Hon står bara ute i sin fontän under sommartid. Vi vet inte så mycket om hennes ursprung, men hon är en kopia av skulptören Edvard Eriksens Den lille havfrue i Köpenhamn från 1913.

Porten – Lars Spaak

Lars Spaak, (1927- ) utbildade sig för bland annat Isaac Grünewald i Stockholm under 1940-talet och har efter flera vidareutbildningar inom konsthistoria och skulpturtekniker arbetat med både två- och tredimensionella metoder. Han är både målare, tecknare och skulptör och representeras väl i länet och ett antal svenska städer.

Spaaks verk kännetecknas av geometri och formdialog. Tomrummen i hans skulpturer är minst lika viktiga som materialet som omger dem. Han är främst känd för sina konkretistiska skulpturer som han skapat i brons, järn, aluminium, glasfiber, koppar, sten eller trä.

Porten invigdes 1981 och har måtten 32x60x130 cm. Den är placerad utanför Närlundaskolan i Askersund. Barnen i Närlundaskolan var involverade i valet av konstverk.

Morfars hörna - Peder Istad

Skulpturinstallationen ”Morfars hörna” pryder entrétorget utanför äldreboendet Smedsgården. Konstnären ville skapa en plats som leder till en känsla av samhörighet mellan människor i olika faser i livet, tvärs över generationer och kulturell tillhörighet. ”Morfars hörna” är huvudsakligen inspirerad av den tecknade serien ”Kalles klätterträd” från 1970-talet, en serie som fått konstnären att associera till Kalle som ligger i trädkronan och fantiserar om livet medan morfar sitter under trädet, framför sin tv och läser högt ur tidningen. Skulpturen utförs i olika typer av sten; vit trondhjemit, svart diabas, larvikit, röd granit från Tranås och olika gråa och röda granittyper från Bohuslän.

Bildhuggaren Peder Istad (1968- ) är utbildad vid olika konstskolor i Norge och på Island.

Peder inledde sin konstnärliga resa med is och har sedan 1992 rest runt i Norge, Svalbard och de nordligaste delarna av Sverige för att skapa stora, arkitektoniska installationer varje vinter. Han har bl.a. skapat Isrosa, en 100 ton installation placerad på slottsplatsen i Oslo, och en konungabänk i granit till drottning Sonjas och kung Haralds 70- respektive 80-årsdag. Det kanske mest spektakulära isprojektet var att hugga ut grottor i en glaciär i Norges högsta berg, Galdhølpiggen. Det största isprojektet var på 200 ton i Kirkenes och hans största stenprojekt vägde ca 30 ton på Skarnes i Norge. Idag jobbar Peder mest med offentliga gestaltnings­projekt, företrädesvis i sten. Han använder sig främst av bohuslänsk granit.